Rötter i olika kulturer

När en anställd inom vården eller omsorgen träffar en gammal människa med rötter i en annan kultur är det inte bara två människor i rummet. Det är också olika livsberättelser som möts, och inte sällan krockar. De berättelser vi skapar om varandra innehåller fördomar och föreställningar som grumlar mötet.

Den anställde bär på flera ”berättelser” om den gamle; som vår kulturs syn på åldrandet, bilden av den etniska grupp som den äldre tillhör och den personliga bilden av vem den gamle är. Den äldre å sin sida bär på andra berättelser, grundade i uppväxt och i socialt sammanhang.

 - Hela Europa internationaliseras och står inför en utmaning. Det räcker inte med instruktioner för tvärkulturell omvårdnad. Vi behöver lyfta oss över de givna livsberättel­serna och se människan bakom. Vi behöver höja medvetenheten om andra synsätt och våga ifrågasätta våra egna ”sanningar”, säger Doris Bohman, internationell samordnare och lektor vid Sektionen för hälsa på BTH.

I sin doktorsavhandling har Doris Bohman studerat synen på åldrande i Sydafrika och intresserat sig för ett samhälle som befinner sig i övergångstider med omställningar både på samhälleliga och personliga plan.

 - I princip all forskning om åldrandet är västerländskt orienterad. Sydafrika är inget undantag, där de vitas perspektiv syns i forskningen. Jag har gjort en kvalitativ, etnografisk studie och följt 16 äldre, svarta människor i en av Sydafrikas kåkstäder, säger Doris Bohman.
Doris Bohman följde deltagarna i det dagliga livet under flera år. Hon intervjuade både dem och deras familjer, individuellt och i grupp.

 - ”Byaåldermannen” och alla i de äldres omgivning behövde förstå syfte och metod, och få förtroende för mig. Första stormötet hölls under ett träd. Det var långt från de svenska metoderna att rekrytera deltagare till forskningsprojekt, berättar Doris Bohman.

I rekryteringen såg Doris också att begreppet familj var bredare än hon är van vid. Det kunde vara en granne eller en god vän lika väl som de egna barnen.

 - Över huvud taget hade relationer och det sociala sammanhanget en mycket stor plats i de äldres liv. Goda relationer förknippas med god hälsa och att hjälpa andra är en god gärning som också berikar en själv.

Doris fick lära sig att uttrycket Ubuntu är levande hos de äldre; det du gör för andra reflekterar tillbaka på dig själv. Individen ingår i en helhet och skapar sin mening genom handlingar. Ubuntu är ett synsätt som inbegriper både medmänsklighet och solidaritet.

 - Det finns respekt och ömsesidighet där de äldre hjälper till att ta hand om barnen, friska tar hand om sjuka och yngre rådfrågar äldre. Men det finns också en oro för att mer västerländska värderingar ska förändra mönstret, berättar Doris Bohman.

 - En intressant aspekt var helhetssynen som gör att det förflutna och framtiden är naturliga ingredienser i nuet, både döda och levande familjemedlemmar är viktiga. Nytt och gammalt samsas också när västerländsk läkarvetenskap anlitas för ”moderna” fysiska åkommor medan den traditionella medicinen, med kropp och själ som en helhet, finns med som verktyg för hälsa genom hela livet.

Doris Bohman berättar att andligheten spelar en stor roll som skapare av mening i livet. Sjukdom betraktas som ett tillfälle till rening, kontakt med Gud och möjlighet att nå en högre mental nivå. De äldre i projektet interagerade med både traditionell och västerländsk medicin utifrån sina behov.

 - Mina resultat pekar på behovet av bättre förståelse för hur individer konstruerar mening i förhållande till hälsa och sjukdom, och väcker frågor om hur olika synsätt på åldrande ska kunna integreras i äldreomsorgen för att förebygga utanförskap.

 - Nu vill jag att en sydafrikansk etnograf kommer till Sverige och undersöker hur vi ser på åldrande. Det skulle vara berikande. Vi lever ofta i en föreställning om att saker och ting är på ett visst sätt. Etnografi går ut på att förstå sig själv bättre genom att se många olika aspekter av en företeelse, där helheten är större än delarna, säger Doris Bohman.

September 2009

Doris Bohman

Universitetslektor i vårdvetenskap

Virtuellt nummer 17, september 2009

 

Share Dela
Redigera